Mycket att göra liten tid för bloggande

Har jobbat för fullt och inte haft tid att skriva. Men här kommer en lägesrapport.
Med så mycket behandlingar blir det massor med skrivbordsarbete och även massor med roliga telefonsamtal och mail.
Sista veckans 16 behandlingar har det varit 50% män på. Jättekul. Jag har även fått höra - jag kan inte prata med min fru om sånt här - hon tror inte på det. Sånt som kvinnorna säger om sina män..
Jämställt alltså!
Nästa torsdag flyttar jag tillfälligt till Kista. Jag tar in på Memory hotell för att vara med och jobba under utbildningen när Eric Pearl kommer tillbaka till Sverige. Ska bli så kul!
Men även jobbigt då jag själv ska göra en certifiering vilket medför prov och massor med pluggande innan.
Jag ser verkligen fram emot att få vara på "den andra sidan" nu på utbildningen och att få se den från lärarnas sida. Får verkligen öva min engelska, då så gott som alla lärare är engelsktalande. Men det är nyttigt.
Fick tänka till i veckan då den tokiga mamman återigen skriver inlägg och beskyller Eric Pearl för hennes sons psykos. Det är lätt att skylla på andra, men Eric Pearl har ju bara varit i samma lokal som hennes son, och sonen har enligt hennes tidigare blogginlägg varit psykiskt labil i många år. Tyvärr är hon väldigt högljudd och skriver att det är många som blivit sjuka efter detta, vi känner inte till något mer fall än hennes son. Nu ska hon polisanmäla Eric Pearl och anmäla honom både till det ena och andra. Lycka till säger jag - hon kan inte lyckas.
Hon skriver inga "riktiga" vetenskapsmän kan tro på detta. Hon kommer att bli mållös när filmen TheLivingMatrix kommer ut nästa vecka. Där riktiga vetenskapsmän är med och talar om att det fungerar!
Vad som fick mig att tänka till var hur jag tidigare i livet bara slängt ut kommentarer tillbaka men denna gång tänkte jag till innan. Man måste inte bemöta allt! Det drabbar mig själv mest.
Senaste veckan har jag även varit väldigt illa berörd av denna rättegång mot läkaren. Jag har ju själv jobbat med prematurer och intensivvård, och det känns som juridiken lever ett eget liv. Att kalla detta mord är ju skrämmande. Ett barn som bara har timmar kvar att leva och du gör de timmarna så behagliga som möjligt. Jag hoppas allt kommer fram och att läkarna kan fortsätta behandla döende patienter så de slipper lida. Vad gör då läkemedelsgränser? Det är som att inte ge åldriga patienter vanebildande medicin. Varför? Vad gör det om jag som 85 åring får äta det till livets slut om jag mår bra på det?

Ta hand om varandra och var snälla mot varandra. Livet är för kort för att bråka!

Jag har en uppmaning till alla som läser anmäl er till detta:
(tryck på bilden så kommer ni till hemsidan för anmälan)