Jag har ju min far liggande på sjukhus och har sett det inifrån som anhörig och patient mycket de senaste åren. Jag har ju själv jobbat där i många år för länge sedan.
Jag blir mörkrädd - vart är vi på väg?
Sjukvården av i dag är som en bildelsfabrik. Du läggs in för att laga en del och har du problem med en annan del måste du till en annan avdelning. Ingen sätter ihop alla delarna till en hel människa. Du får medicin av en och ingen ändrar ordinationen även om du mår dåligt av den. Nämner du något så får du höra det är inte mitt bord. Men vems bord är det då?
Många som jobbar i sjukvården har glömt omvårdnaden. Det är bara tekniskt kunnande. Städningen är under all kritik. När man på en infektionsavdelning inte ens flyttar på stolar utan bara torkar öppna ytor på golvet. Toaletter som ser ut som om du var utomlands osv.
När min mor o jag kom för att besöka min far hade någon satt på honom en jätteblöja. Han berättade att en i personalen inte ville hjälpa honom till toaletten utan sa att han kunde kissa i blöjan. Skulle du vilja att dina anhöriga behandlades så?
Lunchen hade han inte fått i sig då hans löständer lossnat och han kunde inte äta. När det påtalades sa en i personalen - jag satte dit dem i morse. Så sen behöver man inte göra det?
De satte in glas med vätska på bordet som han inte kunde nå. Han blev uttorkad och fick dropp.
Snälla ni som jobbar i vården tänk efter.
När jag började jobba på sjukhusets operationsavdelning gick en narkosläkare runt med oss nya och sa - tänk att varje patient kan vara din mamma, morfar, son eller vän.
Vill du att de ska behandlas så här av personalen?
Jag vet att ni har det tufft. Det är lite personal och många överbeläggningar, men glöm inte att det är människor ni jobbar med.
Det är inte bara pengar som behövs - det behövs att alla som jobbar gör det de är anställda för.
Till slut vill jag skicka en stor ros till alla de som sköter sig och verkligen gör ett bra jobb i vården.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar